ni straffade mig hårt jag försökte straffa tillbaka,

min sorg blev till aggression som gick vidare till hat ,

adhd, visst?

du kan kalla mig vad du vill, jag kan inte sitta still då allt händer här omkring.

då jag ser min familj bara står och tittar på mig, dom sträcker ut en hand men jag kan inte nå den.

hade jag fått välja hade allt tagit slut på en sekund,

men att ta livet av mig är ett alldeles för svårt beslut.

men har ni hört mitt skrik, jag försöker att vara konkret men nu efter allt som har hänt, jag orkar inte mer,

blundar för livet men det går igenom mina ögonlock ,

jag orkar inte tänka så jag hoppas på ett tidigt stopp,

vart kommer det ifrån, jag saknar mitt gamla liv,

ett liv utan tårar, med skratt & jag var inte aggressiv ,

jag styr inte mig själv jag känner mig radiostyrd , jag tar ett andetag packar väskan tar mitt & flyr.

den här går ut till alla er som sagt att ni känner mig, men ingen vet vem jag är inte ens mina vänner.

nej, ni känner inte mig, ni vet inte vem jag är .

hat tårar och smärta, välkommen till min värld.

som ett litet djur instängt, bakom lås och bom, paniken flyter uppåt & snart får jag ett utbrott ,

javisst vi är vänner, men ni känner bara min utsida

jag är slutkörd , helvete, nu är det slut på det fria.

det är sorgligt att ett liv kan gå så fucking snett , att jag inte kunde fatta att jag hade det perfekt.

jag känner maskarna kryper på mig, det är hemskt , kan inte gå ut ensam för jag är så jävla rädd.

jag vågar inte träffa nån, men jag vill ha närhet .

allt har förstorats och jag lever bara för kärlek,

har du sett mina nätter mina dagar mitt liv, har du upplevt mina andetag har du delat min tid ?

har du sett hur jag mår, nej jag tänkte väll de,

för ingen vet det innersta min egen hemlighet , jag vill bara säga förlåt till er som tagit mina slag, är detta verkligen jag, den tanken slår varje dag.