jag svär, jag är så jävla trött på det ni kallar kärlek
finns ingenting kvar av mig..
vågar inte längre, vågar inte titta på nån , vågar inte prata med nån
jag är rädd att det blir som det alltid har varit
ska jag säga vad jag tycker, eller säga hur det trycker ?
jag är förkrossad & kärlek är för mycket
jag lovade mig själv att aldrig sluta förstörd, men jag träffade dig som gjorde löftet till död
jag kommer aldrig kunna bli hel igen
kommer vara sårad tills jag dör, är det meningen ?
ingen speciell person får det hära, det är till alla som jag varit nära
för alla va & alla kommer vara
ni säger att ni älskar men nej, ni är likadana
jag gråter inatt , jag har gråtit sen jag lämna min skatt
jag hatar dig, jag hatar att jag träffa dig
jag hatar alla jävlar som vill lära känna mig
varenda kärlek är skit, ingen kärlek är bra
jag döper kärlek till : S Å R A
jag kommer ihåg min första kärlek väl
jag var så lycklig, jag gav dig min värld
du bara lämna mig så olyckligt kär , jag kommer alltid gråta när jag tänker på detdär
men jag gick ju vidare tillslut du vet, jag tänkte den här personen kommer göra mig hel, men nej nej
jag blev krossad av sten
jag hatar kärlek, kommer aldrig mer le för den har svikit mig och krossat mig totalt
jag är inte den jag var, jag är nog mer en vokal
så jag ställer mig upp, kommer aldrig tillbaks
hatar er, hatar kärlek & jag hatar det som var
ska du förstå hur jag känner när du ser mitt blod
jag har få av mina vänner för du tog min tro
kom ihåg vad jag kände , du tog mig under jord
älska är en lögn, ingen sanning, inget ord
ännu en gång för mycket språng , det är trångt
jag brister ut på en gång, för detta har känslor med tvång
måste ut, måste bort , bort härifrån
känslan den trycker, den klumpen i bröstet
det som svider & dödar köttet
som när du undrar varför du världen mötte
du bröt vårat löfte